Kommunikativ och fysisk aktivitet är årets tema även under Afasiveckan

 

Afasiförbunden i Norden firar vecka 41 med den 10 oktober Nordiska Afasidagen.

I Örnsköldsvik och Västernorrlands övriga tre afasiföreningar uppmärksammades dagen-veckan under temat med hjälp av logopeder som föreläsare.
Från Örnsköldsviks Afasiförening gjordes en bussresa till Härnösands Folkhögskola för att lyssna till logoped Anna Nilsson, Sundsvalls sjukhus.
Olika handikappföreningar med personer med språkskador var inbjudna liksom landsting som komunala politiker.

Anna Nilsson hade lagt upp sitt föredrag i tre avsnitt. Mellan passen var det paus med möjlighet att ta del av Studieförbundet Vuxenskolans bokbord med material för språkträningsgrupper och litteratur runt anhörigfrågor.
Afasiförbundets material runt påverkansarbetet för livslång rehabilitering och kravet att fler logopeder anställs inom primärvården och kommuner visades också upp.

Det framgick tydligt att vården för den som drabbas av en Stroke får en snabb och mycket bra akut vård med en avpassad rehabilitering vid sjukhuset innan hemskrivning. Därefter är inte möjligheterna till fortsatt språkträning eller fysisk träning så stora från landstingets sida särskilt inte om personen har uppnått pensionsåldern.

I länet får de fyra afasiföreningarna dela på ett landstingsbidrag på 400.000 kr/år för att bedriva språkrehabilitering med datorns hjälp.

En verksamhet som bedrivs 20 veckor per termin och är gratis för alla. Ekonomiskt är det alldeles för snålt tilltaget för att kunna erbjuda hjälp till alla med språkhandikapp.

Föreläsningsdagen i Härnösand avslutades med ett fysiskt träningspass av lärare Stefan Gunnarsson.

Programmet passar den rörelsehindrade i rullstol likaväl som personer utan rörelsehinder. Att se till att kondition och muskulatur och leder år i god form ökar möjligheten att återerövra de förlorade språk- och rörelsehindren.

Text: Brita Sandin
Bild: Ove Persson

Surströmmingsfest i Brännland

Sista lördagen i augusti var vi ett drygt 20-tal medlemmar som åkte till Umeå för att tillsammans med Umeå Afasiförening festa på surströmming i Brännlands Värdshus. En fantastiskt fin lokal som ligger några mil väster om Umeå vid Vindelälvens strand.
Bussen, med hiss för funktionsstörda personer, tillhör Byberg & Nordins nya busspark.
Vädret var varmt med svag vind. Solen valde dock att hålla sig gömd till långt in på förmiddagen.
På vägen upp stannade vi vid Rödvikens Camping för en kaffetår med dopp samt möjlighet till en bensträckare.
Brännlands Värdshus är utbyggd i flera omgångar. Det innehåller både en modern krog/matservering i ena änden av huset och tre mindre matsalar, alla med sittplatser för mindre sällskap. Varje matsal är smakfullt möblerade i tidsenliga möbler för tiden då de byggdes. Vi satt i en timmerlada i anslutning till Värdshusbyggnaden.
Totalt var vi 43 personer med Umeå Afasiförenings medlemmar som åt och sjöng och drack. En härlig fest med god mat och härlig underhållning.
I Västerbotten utser de varje år ”Årets västerbottning”.
I år hette han Roland Widmark. I sällskap hade han med sig en mycket duktig sångerska, Christina Kajberg som både sjöng med oss och för oss.
Roland berättade att han startat som dansbandsmusiker, men övergått till musiklärare. Han hade även en kantorexamen samt var rolig och enkel när han pratade lite mellan låtarna.
Alla stora fester avrundas naturligtvis med ett stort lotteri. Så även denna gång. Vinstbordet innehöll 54 vinster medan vi var endast 53 personer i lokalen.
Efter avslutad fest fanns det möjlighet för de som ville se sig runt innan vi skulle ställa kosan hemåt.
På tomten stod tre soldattorp från gångna tider. Så små och så enkla. Hur var det möjligt för en barnfamilj att tränga ihop sig där? Inredningen i de olika stugorna varierade med den tidsålder de tillhörde.
Så återstod bara att tacka för oss och dela ut farvälkramar till alla vi lärt känna genom åren innan bussen tog oss tillbaka till Örnsköldsvik igen.

Text: Brita Sandin

Höstterminen 2014:s första sammanträde

Det har börjat bli en tradition att styrelsen för Örnsköldsviks Afasiförening samlas i mitten på augusti hos Lisbeth och Bertil Forslund i deras förtjusande sommarstuga i Sunnanåker, Bollsta.

Vädret var soligt och varmt och gemenskapen likaså. Alla gladdes åt att träffas igen efter sommaruppehållet.

Brita Sandin överlämnar här en korg med italienska godsaker från Apulien, till värdparet och hoppas det skall smaka med en italiensk måltid.

Förutom styrelsen så var föreningens allra första ordförande från året 1985 inbjuden och adjungerad till sammanträdet.
Det var hedrande att Karl-Gerhard Eriksson kom och återförenade sig med oss. Alltsedan starten har han varit medlem och stött föreningens arbete.
Kerstin, på bilden med Karl-Gerhard, och maken, Allan Salomonsson, har också varit medlemmar sedan starten.
Av alla ärenden som fanns på föredragningslistan beslutades först och främst att föreningens olika stående aktiviteter skall starta upp vecka 36 och 37  samt att ett utförligt utskick skall skickas ut till alla medlemmar.

Maj-Britt Berglund Nyström presenterade tillsammans med Bertil Forslund nyheten att vi nu fått möjlighet att köpa in två licenser till Mötesplats-Afasi PPR rummet. Härligt för nu kan språkträning med Ipad efter Comai- programmet erbjudas till språkskadade från olika handikappgrupper. Det är bara att kontakta Maj-Britt Berglund Nyström.
På bilden sitter Maj-Britt till v. med Maj Grundberg i mitten och till h. Brita Sandin.

Två resor skall genomföras. Först en resa till Umeå Afasiförening och äta surströmming tillsammans. En tradition som i år blir 21 år gammal.
Nästa resa går till Härnösands Folkhögskola den 9 oktober för att delta i ett föredrag om språkstörningar, rehabilitering och livslång eftervård. Det är Västernorrlands Läns Afasiförening som anordnar föreläsningen under Nordiska Afasiveckan v.41. Samma program kommer att genomföras den 8 oktober i Sollefteå och den 10 oktober i Sundsvall.
Samtliga föreningar har lokala aktiveter under den veckan dessutom.

Det är ju valår i år så vi planlade också ett antal politikerbesök för att framföra krav på logopeder i kommunal regi för livslång rehabilitering samt utbildning om afasi till hemtjänstgrupper och sociala chefer.
När sammanträdet började närma sig slutet blev det en kort paus med kaffe och härlig sommartårta.

Text Brita Sandin
Bilder Marianne Lundblad



Sommarresa till Trehörningsjö





Två olika sorter av getter blev lite av ett tema för Örnsköldsviks Afasiförenings sockenresa den 14 juni 2014.

Under en längre period har vi varje år förlagt sommarresan till någon av Örnsköldsviks olika kommuner. I år stod Trehörningsjö socken på tur.

Det var en helt underbar sommardag. Temperaturen var perfekt och blåsvädret lätt.

Vägen upp till Trehörningsjö gick över Björna och Långviksmon. En helt underbar sommargrönska bredde ut sig med blänkande sjöar och bebyggelse blandat med partier av skog.

Dagen till ära åkte vi med en av Byberg och Nordins nya vita bussar som skall ersätta Veolias äldre vid midsommartid. Tänka sig, den hade även en handikapphiss för de av oss som hade rörelsehinder.

Några av de 30 deltagarna.



Första stoppet blev hos Getgården i Kallmyra som drivs av Mariana och Gunder. Strax efter Långviksmon tog vi av.
Vägen var smal men chauffören skicklig. Framme vid Getgården, som ligger i en öppen bred dalgång omgiven av skog med getterna betande vid skogskanterna eftersom de älskar slyskog som föda, tog Mariana och Gunder emot oss.
Det är Angoragetter paret föder upp för ullens skull.
Här kom förmiddagskaffet fram.
När alla försett sig berättade Mariana om deras verksamhet. Därefter inbjöd hon oss till den lilla butik som hon inrättat i boningshuset.
Där fanns de mest underbara mjuka fällar att köpa för att inte glömma angorastrumporna som håller fötter varma. Det blev ett längre stopp för att alla skulle hinna handla.

Chauffören lastade åter in alla i bussen.

Färden fortsatte till Trehörningsjö där lunchen väntade på Kerstins Uddes Restaurang. På menyn stod palt med fläsk och lingonsylt samt lingondricka till dryck. Till dessert kaffe och jordgubbs- och rabarberkaka.





Utsikten från matsalsfönstren var magnifik vilket förhöjde både aptit och trivsel.

Här ute på udden fanns tidigare två dansbanor. Den äldre finns kvar men den yngre är ombyggd till en Restaurang med kurslokaler, Spa, Massage m.m.

Efter maten gick vi över till gamla dansbanan där vi spelade några partier inomhus boule.

Vi äntrad bussen och Anna-Karin Gidlund, som basar över Kerstins Uddes verksamhet, kom med som guide. I lugnt tempo åkte vi genom samhället. Anna-Karin berättade att Trehörningsjö kom till när norra stambanan byggdes. Vidare hur samhället därefter förändrats och hur samhällets innevånare på olika sätt försörjt sig.

Efter hårda påtryckningar skall orten nu äntligen få fiberanslutning vilket medför att alla små egenföretagare som finns idag lättare skall kunna sälja sina produkter genom IT tjänster. Vi passerade även några större företag. Vinförvånades över den uppfinningsrikedom som orten uppvisade.

Den vackert belägna kyrkan stannade vi också till vid innan färden avslutades i Djuptjärn.

Här togs vi emot av Getterna vid Djuptjärns Getgård.

De här getterna hålls för mjölkens skull och mjölkas var dag.  Ann-Karin, vår guide, och Sören är de som driver getgården. De är välkända i kommunen, ja landet, för sina goda getoster och getmese.

                                                 

Här ser vi Inger, Siri, Brita, Vilma och Birgitta när de lyssnar på Anna-Karin.

På verandan stod nybakat tunnbröd och olika getostar framdukat. När alla bänkat sig och provsmakat berättade Anna-Karin om Getgården. Därefter fick de som önskade köpa ostar med sig hem.

Sören med nyckelharpan. Framför sitter Sven.

Anna.Britta, Sari-Ann, Kjell och Kjell samt sittande Lars-Erik och bakom Gerd ger Sören applåder efter polskan han spelade för oss på sin egen byggda nyckelharpa.
Här var det dags för gruppen att återvända till Örnsköldsvik.
Där väntade mötande anhöriga. Alla var vi överens om att årets sommarresa hade varit mycket trevlig och lärorik.
För tre av deltagarna väntade en överraskning.
.

Vilmas son mötte med en öppen bil. Dessutom gjorde han i solskenet en liten sväng runt stan med de tre damerna. Vilma i framsätet och Birgitta och Ing-Marie i bak. Vi andra fick hämta vår parkerade fordon.

Glad Sommar!

Text Brita Sandin   Bild Marianne Lundblad 

Avslutning med Måndagsgruppen

Den 19 maj var det dags för avslutning av Örnsköldsviks Afasiförenings fyra olika språkgrupper samt anhöriggruppen. Vårsupébordet var dukat till en vårsallat med gott bröd och kaffe och nybakad rabarberkaka till dessert. Det var Ulla Sjölund som basade för förtäringen med Sigyn Johansson som hjälp.
Deltagarna kom helt utan förväntningar och blev överraskade av den festligt förberedda kaffesalen i EFS-kyrkan. Det är där vi sammanstrålar vanliga måndagar för gemensamt fika och musik, rörelse och lek sista timmen.

Runt ena änden av bordet för språkträning sitter från vänster Vilma Holmström Ing-Marie Landfors, vår spelman, Lennart Jonsson, Irene Persson.

Den första lektionen handlade om minnen från barndomens somrar. Mikrofonen gick runt och alla som ville berättade,

Leken, "Kejsaren av Kina tycker inte om T. Vad tycker han då om?" gick runt ända till att de flesta kommit på knepet att svara rätt och som belöning få en chokladkola.

En av våra trogna ledare, Sigyn Johansson har efter 5 år bett att få avsluta sin insats i gruppen som ledare. Hon avtackades med en blomma och applåder.

Sigyn likväl som övriga ledare erhöll var sitt Örnkort som tack för terminens arbete.

Mellan alla inslag sjöngs det allsång. Det var sommarmelodier som klingade fram.

Sist, innan det var dags för lunchsallad kom Sune Hörnström med fru på besök. Han var dagens överraskning. Sune är en mästare på att dikta och läsa sina dikter. Ofta använder han olika huvudbonader för att gestalta den dikten handlar om.

Hans sista nummer var "Hos doktorn" Där han som doktor även är invandrare. Allt var på vers och lästes på bruten svenska.

Ett roligt inslag var när han rationaliserade vaccination och injekterade tre personer på samma gång.
Hans nya sätt att röntga hjärnan var också bra. Här röntgar han Brita Sandin. Hon har klagat på huvudvärk. Röntgenplåten meddelar dock att det torde vara omöjligt eftersom hennes hjärna är totalt tom.

Gruppernas deltagare hade samlat till två fina rosenbuketter som bevis på uppskattning till Ulla Sjölund och Brita Sandin.

Som vi alltid brukar göra så samlades vi i ring och sjöng: "Nu går sista visan..." samt önskade varandra en skön sommarledighet.

Text: Brita Sandin   Bilder: Marianne Lundblad

Västernorrlands Läns Afasiförening

Lördag 12 april genomförde Länsföreningen sitt årsmöte i Örnsköldsvik. Lokal var BO:s Restaurang i Gullänget. Värdar för årsmötet var Örnsköldsviks Afasiförening. Sundsvall, Sollefteå - Kramfors afasiföreningar närvarade med sina ombud. Från Örnsköldsvik var, förutom ombuden, 12 medlemmar närvarande. Tillsammans en skara på 31 personer.

Jarl Strömbäck, t. v. ledde skickligt förhandlingarna. Sekreterare var Lena Westman, Kramfors, och emellan dem står på bilden Kkssören Kerstin Nylander, Kramfors.

Ulla-Britt och Siv tar sig en kopp kaffe med smörgås före förhandlingarna. Här sitter de i glatt samspråk med två vänner som inte syns.

När Verksamhetsberättelse med Resultat- och Balansräkning blivit godkända och aktiviteten "Mötesplats Afasi PPR, att träna sitt språk individuellt med hjälp av speciella dataprogram också godkänts beviljades styrelse ansvarsfrihet. 

Mötesplats Afasi PPR bedrivs idag i länets 5 städer. En verksamhet som sker med hjälp av en kunnig handledare och är öppen för alla olika slag av språkstörningar. Den aktiviteten erhåller av landstinget ett speciellt anslag eftersom det egentligen borde vara en verksamhet i landstingets regi.

Till den nya styrelsen var det bara ett nyval av en ersättare från Örnsköldsviks föreningen. Marianne Lundblad slutade och ersattes av Barbro Sundström. I övrigt omval.

I verksamhetsberättelsen presenterade styrelsen behovet av information till allmänheten om Stroke / Afasi. Det fastställdes att information skall ske under v. 41 då Nordiska Afasidagen infaller, 10 oktober. Styrelsen tanke var att koncentrera informationen till Härnösand för att stärka upp den nystartade Afasiföreningen där efter flera års vila. Dock framkom önskemål om att styrelsen tar ansvar för Nordiska Afasidagen på flera orter.   

Till ett årsmöte säljs alltid ett stort lotteri med skänkta vinster. Innan det var dags för dragning åt vi en mycket god lunch och kopplade av lite tillsammans i matsalen. Här blev det också tid att prata med vänner från andra delar av länet.

Väl tillbaka hade dagens underhållning gjort sig klara för spelning, diktläsning på mål och sång. "Old fejs" ett namn på gruppen som hörde ihop med deras namn samt "Kvintett" efter där kvinns stod för basisten. Fyndigt. Gruppens ledare var Jöran Lundberg, Långviksmon.
Det var ett uppskattat program de genomförde. Vi kunde sjunga med lite här och var och takten var det inget fel på. Många blev lite danssugna.

Innan vi skildes åt kom så lotteridragningen och lyckan över att vara dagens vinnare eller besvikelsen över att vara förlorare stillades av avslutande kaffe med dopp innan vi skildes åt.

Text. Brita Sandin
Bilder. Bertil Forslund och Marianne Lundblad.

Bilder från vattengymnastiksgruppen på ondagar i Paradisets varmvattenbassäng.

Örnsköldsviks Afasiförening startade sina olika aktiviteter på hösten 1985 efter bildandet den 6 juni samma år. Det började med muntlig språkträning i studiecirkelform hos Studieförbundet Vuxenskolan som erbjöd lämpligt utformat studiematerial.

För att nå ut med vår längtan och vilja att erbjuda människor som drabbats av Stroke/Afasi regelbunden rehabilitering av sina språkstörningarna, något som landstingsvården inte erbjöd dem, startade vi uppsökande verksamhet.

Örnsköldsviks SV avdelningen hjälpte oss med möjligheten att genomföra vår önskan genom utforma ett projekt av tankarna och finansera med sökta statliga pengar. Fler och fler människor med olika Afasistörningar knöts till verksamheten. Föreningens medlemsantal ökade. Tre år senare insåg vi att många av de som deltog i våra "Språkträningsgrupper" även borde få möjlighet till regelbunden fysisk träning. Fysisk hälsa skapar energi till mental träning.

Örnsköldsviks badhus, Paradisbadet, som det hette från början hade en varmvattenbassäng som hyrdes ut till olika grupper. Föreningens styrelse beslöt sig för att satsa på en badtimma i veckan, onsdagar, och så kom "Vattengympan" igång i slutet av 1988.

Här följer några bilder från "Vattengympan" april 2014.

 

På prov har vi i tre terminer prövat med ledarledd gymnastik från bassängkanten. Ett prov som visat sig mindre bra efterson det kräver koncentration under lång tid, den sociala gemenskapen minskar och badavgiften blir dyrare.

Bassängen är omgiven av stora fönstervägger. Det ger en känsla av att bada nära naturen.

 

Runt bassängkanten står planscher utställda där rörelserna finns beskrivna med en enkel skiss och kortfattat instruktion. Samtidigt berättar en röst från musikbandet hur varje ny rörelse skall genomföras.

 

De badande med afasiskador kan välja mellan att lyssna, läsa eller se hur varje ny rörelse skall utföras.

Uppvärmning

 Jobba med benen

  Röra sig framåt i vattnet och bakåt.

Sista bilden visar vattengymnastikens allt i allo, Marianne Lundblad. Hon  står  till vänster i mörk baddräkt. Marianne håller i närvarolistor, kontakter med badhusledning, avgifter, hjälper nya deltagare till rätta, sköter ljud och planscher samt lyssnar in deltagarna önskemål år ut och år in outtröttlig.

Årsmötet den 11 mars 2014 i EFS kyrkans lokaler

Bertil Forslund



Efter att Örnsköldsviks Afasiförenings ordförande, Bertil Forslund, öppnat årsmötesförhandlingarna förrättades en stämningsfull parentation över avlidna medlemmar under 2013. Parentationen avslutades med ett kort musikstycke.

Därefter valdes ett presidium att leda årsmötesförhandlingarna. Gösta Nylander hade hand om klubban och Brita Sandin om pennan.



Gösta Nylander och Brita Sandin

En tredjedel av föreningens medlemmar hade mött upp. Lokalen var smakfullt dukad med årsmöteshandlingarna utlagda på borden

Ett svep över deltagarna.

 Intresset för vad som händer i Afasiföreningen har ökat under året. Både de som söker rehabilitering för sina skador liksom anhöriga har förstått att Örnsköldsviks Afasiförening har mycket att erbjuda.

Förhandlingarna presenterades och godkändes. Därefter vidtog val till styrelse för 2014. Över hela linjen var det omval sånär som på en post som är en ordinarie plats, ett fyllnadsval. Styrelsen fick i uppdrag att tillsätta den.

Valberedningen

När verksamhetsplan och budget för 2014 presenterades framgick att även detta år kommer det att hända många olika saker. Allt i vår strävan efter att nå ut till fler och fler personer/familjer där någon har drabbats av en Stroke och fått efterföljande språkskador.

Våra olika aktiviteter passar även för de som fått språkskador av annan orsak.

Koncentration över vad som skall hända 2014

´

När förhandlingarna avslutats och avtackningarna var avklarade inbjöds alla till kaffe och smörgåstårta.

Läckra smörgåstårtor. Den ena med räkor och den andra med skinka. 

Först på plan att avsmaka var den musikgrupp som därefter skulle underhålla oss. ”Old Face” är deras namn. Det är en kvintett men just den här dagen en trio.
Det påverkade inte deras framträdande som bestod av omväxlande musik till dragspel och fiol varvat med diktläsning och historier på mål.

Underhållning av musikgruppen ”Old Face”.

Kvällen inleddes med en enkel gissningstävling, som tipsslinga, när gästerna kom samt lotteriköp. Tipstävlingen var rikt illustrerade bilder från kända barn och skolsånger från 40-50-talet

Avslutning bestod i att lotteridragning förrättades och att vi rättade tipstävlingen. Den visade sig vara svårare än förväntat. Ingen hade rätt svar på alla frågor.

En härlig stund av gemenskap avslutas alltid med Carl Antons: ”Nu går sista visan...”

Text: Brita Sandin   Bild: Marianne Lundblad



Afasiförbundet har bytt ut till en ny logga

När Örnsköldsviks Afasiförenings styrelse sammanträdde den 27 februari presenterades det helt nyframtagna informationsmaterialet som Afasiförbundet tagit fram. Vid bordets kortända sitter vår ordförande Bertil Forslund.

Han, samt alla de andra i styrelsen, lyssnar till sekreterare Brita Sandin som här presenterar Afasiförbundets valdokument. Det finns många olika synpunkter att ta ställning till och noga tänka efter vad förmår vi att göra för att påverka till eftervård för de som drabbas av skador, framförallt språkskador, efter en Stroke.

Vi synar även noga det nya informationsmaterialet som vi tagit hem och uttrycker våra känslor inför det.

Barbro och Åke Sundström reagerar på Kampanjknappen ”Jag älskar logopeder”. För den verkligen fram budskapet att vi önskar och hoppas på att det skall bli möjligt att få fortsätta med logopedträning efter avslutad sjukhustid även för äldre. Barbro är mycket tveksam. Den som drabbats av språkskador behöver träna sitt språk under lång tid menar hon.

Maj-Britt Berglund Nyström, vid kortändan av bordet, framhåller vikten av att vi samlar in mer namnunderskrifter och samtidigt erbjudande om att stödja oss med medlemskap.

Likaså hoppas hon att samarbetet med strokeavdelningen och logopederna vid Örnsköldsviks sjukhus skall mynna ut i att fler personer med språkträningsbehov rekommenderas till vår rehabiliteringsaktivitet att träna med hjälp av individuella program med datorns hjälp. Det heter Mötesplats Afasi PPR eftersom det är en social bit i att i små grupper om 3 - 4 personer samlas för språkträning.

Lisbet Forslund, Lars-Erik Dahllöf och Kerstin Salomonsson hänger med när vi beslutar om budget för 2014. En budget som skall svara mot våra planer att påverka och informera. De vill vara säkra på att vi använder våra tillgångar på ett vettigt sätt.

Årsmöte går av stapeln den 11 mars 2014, kl. 18.30 i EFS kyrkans kaffesal. Den kallas Lilla salen. Årsmötet är sedan länge planerat. Programmet är det traditionella med lotteriköp och någon klurighet medan vi samlas, årsmötesförhandlingar, kaffe och smörgåstårta som styrelsen bjuder på och därefter en för året ovanlig överraskning i forma av dikter, anekdoter och musik av gruppen Old Face innan det blir lotteridragning och avslutning.
Efter årsmötet kommer nya styrelseuppgifter m.m. att skrivas in på vår blogg.

Text: Brita Sandin   Bild: Marianne Lundblad

Besök på Örnsköldsviks nya Brandstation

Studiebesöket var nytt för alla i Måndagsgruppen. När vi, måndag 10:e februari, kom körande på Vikingagatan mot rondellen såg vi husets torn och gissade att där inne någonstans är nog ingången.
Väl inne i tornet, som var en hall med mycket ljus, en soffgrupp och många dörrar åt olika håll, välkomnades vi av brandingenjörerna Arne Berggren och Jonas Hägglund. Redan från början vill jag poängtera att det var ett fantastiskt besök. Välorganiserat och i långsam takt så alla kunde se, höra och ställa frågor.
Vi var en grupp på 18 personer som bestod av 4 i rullstol, två med rullatorer och nåra assistenter och anhöriga som delades upp i två grupper.
Först fick vi, med hjälp av de bilder som tapetseras på väggarna i hallen, en tillbakablick på brandväsendet i Örnsköldsvik.
Därefter hur tankarna löpt under den långa tid som projekteringen av brandstationen tagit. Allt var i detalj uttänkt. Varje utrymme, varje arbetsredskap, förvaring av kläder, tvätt och rengöring. Ja, dammfritt är nog ett bra ord att använda för brandstationens interiör. Till och med garagehallen med alla bilarna, gamla som nya  var skinande rena .
Det imponerade. Efter nära två timmars rundvandring samlades vi i en lektionsal till ett välsmakande kaffe. Till det hembakta bullar som vår "Ulla" hade med sig. Här kunde de sista frågorna ställas innan vi tackade Arne och Jonas för en mycket intressant eftermiddag.

Text; Brita Sandin

Ett tillägg till föregående blogginlägg om språkträning med hjälp av iPad

Ibland blir ordvalet fel och en annan gång är kunskapen för liten. Jag ber er som läst föregående blogg att istället för sista stycket ta till er denna rättelse...

Sista stycket börjar så här: Rehabilitering efter en språkskada, oavsett om det är efter en Stroke eller annat, har varit, och är fortfarande mycket dålig osv...

Jag vill ändra det till: Språkrehabilitering hos logoped får alla som behöver oftast just efter insjuknandet. Ibland kan det vara bra att vänta in en senare tidpunkt för detta.

Är personens vårdtid på sjukhuset avslutad så är det inget hinder. För språkträning räcker det att man kontaktar logopedmottagningen. Remiss behövs inte. Något som jag felaktigt skrivit i artikeln.

När logopeden anser att inte det går att erövra mer av språket så rekommenderas personen till Afasiföreningens verksamhet för att uppehålla de framgångar som uppnåtts. Utan fortsatt träning sjunker språket sakta tillbaka till utgångsläget efter skadetillfället.

Önskvärt vore att Hälsocentralerna vore utrustade med språkteam eller kommunikationsteam liksom de också har rehabiliteringsteam för de som fått förlamningsskador. De som drabbas av både förlamnings- och språkskador har också rätt att kunna leva ett fullvärdigt liv med kommunikation av något slag. ”Alla kan inte tala men alla kan kommunicera”.   

Därefter kommer slutfrasen: Målet för studiecirkeln...

Det kändes bra att få klarhet i hur det egentligen förhåller sig med språklig rehabilitering. Tack för responsen på blogg inlägget.

Brita Sandin

Nu har studiecirkeln om pekplattan, iPad, startat.

Här sitter vår ledare Maj-Britt Berglund Nyström, koncentrerad med en del av gruppen. Hon är spänd på om allt tekniskt fungerar. En deltagare är faktiskt sjuk men kan följa lektionen på sin pekplatta via Skype. Helt fantastiskt.

Vi är nio deltagare och genomför studiecirkeln i Studieförbundet Vuxenskolans regi och i deras lokaler.



Vid vår andra sammankomst började passet med att logoped Annika Holmgren, "direkt logoped" i Gullänget inledde med att berätta om språkstörningar och hur de kan rehabiliteras.

Via en dator och styrkanon visas bilderna allt eftersom. Temat över hennes föredrag är; ”Alla kan inte tala men alla kan kommunicera”. Hon tar upp olika nivåer i funktionsnedsättningar och går därefter in på olika former av rehabilitering. Vi får en historik över hur synen på rehabilitering har förändrats under åren från 1970-talet fram till idag. Sist beskriver hon tydligt vad AKK, ”Alternativ och Kompletterande Kommunikation” står för.

Att deltagarna är berörda av hennes fördrag går det inte att ta miste på. Vid den efterföljande kaffestunden var det plats för frågor.

Hennes föredrag borde Världsfärdsförvaltningens biståndshandledare först och främst men även alla andra som är berörda på förvaltningen få möjlighet att ta del av. Det var vi ense om.

Rehabilitering efter en språkskada, oavsett om det är efter en Stroke eller annat, har varit och är fortfarande mycket dålig.

I och med att personer med språkskada skrivs ut från sjukhuset och övergår till Hälsocentralernas vård upphör den.

Endast mycket påstridiga anhöriga kan ibland lyckas med konststycket att få en läkare att skriva en remiss för fortsatt språkrehabilitering hos en logoped vid sjukhuset.

Dock, vad hjälper det när språkskadan är något en person måste leva med resten av livet. Tränas den inte regelbundet livet ut så försvinner färdigheterna i att uttrycka sig eftersom det dagliga livet inte utmanar till språklig ansträngning.

Målet för studiecirkeln med att anhöriga lär sig är att hantera kommunikationsprogrammet Comai så att det kan användas dagligen inom familjen och tillsammans med vänner.

Den språkskadade behöver inte sitta med i sällskap utan att kunna uttrycka sig. 

Initiativtagare till studiecirkeln är vår ordförande, Bertil Forslund, som här kollar att tekniken fungerar före föreläsningen tillsammans med Annika Holmgren.

Text: Brita Sandin.  Bild: Marianne Lundblad.



Ny afasiförening tar form

Afasiföreningen i Härnösand har sitt första möte. Från vänster: Sören Sundqvist, Inga-Lisa Sundqvist, Zdenek Novak, Sofie Wikström (ombudsman organisation- och verksamhetsutveckling från Afasiförbundet) och Brita Sandin.

Bild:

 

Jennie Johansson

Länsordförande Brita Sandin är nöjd. En ny afasiförening startades på måndagen.
– Det är fler som får stroke varje år, och cirka 12000 av dem får afasi i någon form, säger hon.

Efter att ha varit vilade i något år har nu föreningen startats igen, men under nytt namn, "Afasiföreningen i Härnösand". Sedan tidigare finns lokalföreningar i länets övriga städer, men det har saknats en i Härnösand.

Men nu har en ny styrelse tagit form och ordföranden heter Zdenek Novak. Han tycker det är viktigt med en förening, både för den som har drabbats och för de anhöriga.

Zdenek Novaks fru har afasi och han vet att det är viktigt med kontakter.

– Det är bra att man får veta att man inte är ensam och träffa andra med samma problem, att man kan få stöd av varandra, säger Zdenek Novak.

Brita Sandin berättar att den som fått afasi kan få träning genom så kallade Pröva På Rum, PPR, som finns i förbundets och lokalföreningarnas regi. Det kan vara genom olika dataprogram men också genom att träffa andra med samma funktionsnedsättning.

– När någon får till exempel en stroke så är det först akut vård, sen rehab och sen finns inte så mycket mer, därför är det viktigt att afasiföreningarna finns, säger hon.

Artikel hämtad från Allehanda.se, publicerad 27 januari 2014.

JENNIE JOHANSSON, 0611-55 48 29, jennie.johansson@allehanda.se

God Jul och ett Gott Nytt År önskas alla läsare av vår Hemsida

Ett innehållsrikt år, 2013, är  snart avslutat.
Precis som på bilden så har vi upptäckt en råk i istäcket.
Öppningen ger oss hopp om en förbättrad möjlighet för alla som i framtiden drabbas av stroke/afasi att få tillgång till en mer variationsrik och kreativ rehabilitering.
Både lokalt i Örnsköldsvik och i länet har olika öppningar sett dagens ljus.

Landstinganslaget till Mötesplats Afasi- PPR fick vi löfte om skall vara oförändrat under 2014. Det beskedet kom i december och är tyvärr inte uppräknat efter de prishöjningar som hela tiden sker.
Dock är vi trots det tacksamma över det positiva beskedet.

Läns HSOs styrelse har beviljat länsafasiföreningen en summa pengar till nystart av den vilande afasiföreningen i Härnösand. Det arbetet har givit frukt så långt att vi idag har en arbetande interimsstyrelse som förbereder ett årsmöte i början av 2014

 

 

Örnsköldsviks kommuns avdelning Kultur och Fritid har gett oss ett bidrag till vårt försök att stimulera personer med språkstörningar till kommunikation genom att använda oss av IPAD

De laddas med ett speciell Comai språkträningsprogram. Ett projekt som kör i gång igen 2014.

 

Anhörig och Äldre konsulenterna , Ingrid Åström och Birgitta Hörnfeldt Holm har under året dels följt upp vår verksamhet och dels deltagit i vår anhöriggrupp men även supportat oss på olika sätt. Framförallt tackar vi för deras insatser vid genomförandet av Nordiska Afasidagen den 10 oktober.

 

Med logopederna vid Örnsköldsviks sjukhus har vi ett flertal gånger varit samlade för att nå fram till samverkans möjligheter. Ett konkret resultat av det är det kontaktkort som vi tryckt upp i 500 ex och under höstterminen spridet vid olika tillfällen till personer som ofta kommer i kontakt med Strokedrabbade. Efter årsmötet i mars 2014 kommer en ny upplaga att tryckas upp.

 

Glädjande är också att en frisående logoped, Annika Holmgren "Logopeddirekt", öppnat möjligheten till språkträning för liten som stor i Gnistans lokaler. Hon har besökt vår förening och presenterat sin verksamhet. Vi har från föreningens sida börjat leta samverkansmöjligheter . Något som vi hoppas ska ge resultat under 2014.

 

Mycket annat finns att ta upp som "råkar"  i det rehabiliteringsistäcke som under många år varit heltäckt av is. Det ger oss i styrelsen för lokalföreningen och för mig som ordförande för länets Afasiförening hopp om en utvecklande och förbättrad framtid för de som lider av eller får språkstörningar i framtiden.

Vi ser framåt med tillförsikt och är mycket tacksamma för alla, som tror på vårt arbete att öka möjligheterna för de som får eller lider av språkstörningar, som vill samverka med oss och supporta oss.

 

God Jul och ett Gott Nytt år till er alla!

 

Ett Tanzanskt visdomsord är "Pamoja tunawesa" = Tillsammans kan vi.

 

Brita Sandin