Måndagsgruppernas Julavslutning

Inte mindre än 15 gånger/termin träffas vi i de språktränings-studiecirklar som vi bedriver i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan.
I måndags, den 14 december, var det avslutning. Den var gemensam. Vi började i vanlig ordning med upprop och information. Därefter presenterade Barbro Bonnedahl vår ledare, tankeläsaren Ulla  Sjölund. Det visade sig strax att Ulla var en hejare på tankeöverföring.
Vi var 23 personer som satt i ringen. Barbro bad oss koncentrera oss på ett föremål. Tanken var att Ulla skulle känna vad det var som vi alla tänkte på samtidigt. Märkligt nog gjorde hon det. Inte mindre än 4 ggr. prövade vi henne och alla gångerna kände hon rätt.

Efter applåder behövde vi alla slappna av så då passade det bra med att sjunga och leka lite jullekar.



Vi äro musikanter och räven raskar över isen går jättebra att leka även om man sitter stilla. Brita Sandin är lekledare.
Sist kom en gissningslek. Vad finns i ett 15-tal julklappar. Brita läste rimmen på paketen och deltagarna gissade. Godis att suga på var belöningen för de som svarade rätt.
Dags för risgrynsgröt och tunnbrödssmörgåsar med härliga skinkskivor. Det smakade härligt.
Vad är en julavslutning utan tankemöda? Ledaren Louise Peterson hade förberett en frågetävling som delades ut som alla fick svara på så gott de kunde. Det gick bra. Många hade full pott. Ja, visst, prisutdelning var det också.
Efter den ansträngningen blev det lite allsång på enkla julsånger med vår musiker Lennart Jonsson på dragspel.
Kaffe och gokaka serverades och vårt ständigt återkommande lotteri drogs. Det var 5 vinnare på Sverigelotter som skall skrapas. Den här dagen var det ingen som hade turen med sig.

Vi tackade Ulla, som står ansvarig för förtäring på träffarna, med en stor applåd och flyttade oss till ringen igen. Lennart spelade och vi andra sjöng.

Just då var det någon som knackade på. Alla gissade på tomten men det var fel. In kom en man som såg ut att vara lite jäktad. Han hade ÖA i handen och läste än här och än där. Varje gång han stötte på något som han blev fundersam över så prövade han sina funderingar högt och vrängde till det så vi lyssnare fick släppa loss och riktigt använda våra skrattmuskler.

Christer Gelfgren var hans namn. Han avtackades och lämnade oss exakt i rätt tid för Färdtjänstbilarna började dyka upp. Vi sjöng vår avslutningsvisa och önskade varandra en välsignad God Julhelg och Gott Nytt År.

Text: Brita Sandin     

Bild: Marianne Lundblad





Julfest på Restaurang Sundhem

I år hade styrelsen beslutat att förlägga Julfesten till Örnsköldsviks första Seniorboende, Sundhem, och den fina Restaurangen i bottenvåningen.

Entrén och matsalen är lätta att komma in i för funktionshindrade och ljusa och trivsamma.

Gästerna anländer.

Så många vi var som längtade efter att smaka på julbordets läckerheter tillsammans och värma upp inför den stundande högtiden. Hela 50 st. Vi fyllde med råge Restaurang Sundhems matsal.

Vår ordförande, Bertil Forslund, hälsade välkommen. 

I år hade han bytt ut tomtemössan till en härlig röd hatt.

Festen började redan i hallen där vi serverades glögg och pepparkaka av Lisbeth Forslund.

Därefter började vi plocka för oss av sill- och laxbordet, skinkan och syltan samt varmrätterna.

Sorlet steg och alla fyllde på sina tallrikar och lät sig väl smaka.



Det hade knappt blivit tomt på tallrikarna när ett strålande Luciatåg steg in i salen. Det var Lions och ÖA:s välsjungande Lucia. 

Till efterrätten och kaffet såldes lotter till ett julklappslotteri. För att förhöja den redan goda stämningen sjöng vi flera julsånger till dragspelsmusik av Lennart Jonsson på dragspel. På borden fanns ark med julnötter som alla kunde lösa om de så önskade.

Bertil hade dagen till ära en t-shirt på sig med Afasiförbundets nya logga i tryck. Han berättade om logotypen. Den är skapad av en kvinna med afasi och uttrycker oredan som blir i hjärnan efter en språkskada. Han visade även att trycket finns på en tygkasse för den som inte vill använda t-shirt. 

Till alla frivilliga insatser för våra språkrehabiliteringsgrupper samt för vattengympan utdelades presentkort för insatserna som tack. Därefter vidtog lotteridragning på alla vackert inslagna julklappspaket.

Till sist sjöng vi den sedvanliga sången Stilla Natt som avslutning och önskade varandra en GOD JUL innan det var dags att skiljas åt för det här året. Alla hälsades välkomna tillbaka till aktiviteterna nästa år.

Hattparad avslutade en studiecirkel i språkträning

Vid mikrofonen står cirkelledaren Barbro Bonnedahl och hälsar oss alla från de övriga tre studiecirklarna välkomna.

Hennes deltagare har under höstterminen arbetat med temat: ”Så minns vi 1900-talet”.

Gruppen har delat minnen och upplevelser runt t.ex. modets växlingar, yrken som förändrats, boendemiljöer samt kulturförändringar.

Den här dagen visade gruppen oss hur hattmodet förändrats fram till i dag. En kulturskatt kan vi nog också kalla deras framförande. Hattar från deras mammor, mormödrar och äldre släktingars uppväxttid fram till slutet av 1900-talet.

Deras framförande berörde. Att vara rullstolsburen eller använda annat hjälpmedel är inget hinder för att visa upp hattar med tillbehör på ett ledigt och glatt sätt.
Barbro som ledare berättar där det behövs om hattarnas typ och tidsålder, material, och modetillhörighet.
Mannekängen Vilma i rullstolen har just svarat på frågor från Barbro medan Maj med rollatorn själv kan berätta.

Publiken satt med sina kameror färdiga att föreviga intrycken.

Musik hör ju också till en uppvisning. Lennart Jonsson ansvarar för den uppgiften.

Här kommer Eva som assisterar sin mor Mary i rullstol. 

Båda med hattar från 1900-talets mitt.

Det var ingen liten mängd hattar mannekängerna hade att välja ifrån.

Här visar Irene, tillsammans med sin assistent Stina, sommarhattar.
Något de gillade båda två. Dessutom passade de mycket bra i sina fynd.

.

Sist poserade Barbro i några av sin egna hattar.

Det var ett fantastiskt resultat av höstens träffar. 

Stora applåder och berömmande ord haglade över gruppens deltagare.

Text: Brita Sandin

Bild: Marianne Lundblad





Terminens sista sammanträde

Vid höstterminens sista sammanträde, november 2015, var stämningen på topp. Efter hälsningsanförande och de regelbundet kommande frågorna enligt dagordningen gick ordet först till styrelsemedlemmen Maria Häggström. Enligt ett tidigare styrelsebeslut har Maria under sommaren/hösten arbetat med en omvärldsanalys där hon undersökt hur några andra föreningar ute i landet arbetar. Hon har utifrån 5 frågeställningar gjort intervjuer där hon sökt svar på sina frågor. Marias tanke med omvärldsanalysen är att vår förening ska få idéer och tips på hur vi kan utvecklas och tänka nytt. Föreningarna valdes ut med hjälp av Afasiförbundets kanslipersonal. Maria redovisade resultatet av omvärldsanalysen i en powerpoint presentation. Maria har ett lugnt och avspänt sätt att prata till sina bilder. Hon fångar åhörarnas intresse.



Här sitter hon vid bordets kortsida. Bakom är ordf. Bertil Forslund på väg att sätta sig.

En grupp är nu tillsatt att reda ut vad vi behöver förbättra och förändra för att nå ut med vårt budskap. 

FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter och lagen om diskriminering diskuterades en stund. Det blir spännande att ta del av vad framtidsgruppen, som de kallar sig, kommer fram till.

Text: Brita Sandin

Bild: Marianne Lundblad

Nattvandring med marschaller

Lördag 30 oktober genomfördes den årligt återkommande nattvandringen runt Höglandssjön. Det är PRO i Gullänget som arrangerar nattvandringen.

Gullänget ligger 3 km väster om stadskärnan Örnsköldsvik. Samhället gränsar till en liten sjö med en promenadväg på c:a 3-4 km runt sjön. Utgångspunkten är en lokal i nedre botten av ett trevånings föreningshus som ligger alldeles där leden startar. Föreningslokalen heter Gnistan. I Gnistans källarlokaler har Gullängets PRO sin verksamhet. Så också denna kväll. Där såldes startkort till frågor att svara på runt promenadvägen för både vuxna och barn. Där testades reflexer och det byttes batterier i ficklampor samt såldes ett lotteri.

Inne i rummet fanns även utställningar av olika slag. PRO:s snickarkurs ställde ut tillsammans med vävstugegruppens välgjorda alster.

Kaffeservering naturligtvis och så möjlighet att både få och köpa material från Örnsköldsviks Afasiförenings bord. Där fanns under den 4 timmar långa öppettiden olika personer som skötte informationen. Här ses initiativtagaren Bertil Forslund tillsammans med, Barbro, en gäst.

Under de första tre timmarna var det hela tiden otroligt många som tog tillfället i akt att vandra. Många för spänningens skull, andra för frågorna och de fina vinsterna som väntade på de som hade de rätta svaren. Det smakade gott med en grillad hamburgare när vandrarna kom i mål och sedan en kopp kaffe efteråt inne i lokalen.

Örnsköldsviks Afasiförening fick under kvällen kontakt med flera personer som hade behov av språkträning och som var intresserade av vår verksamhet. Som helhet ett lyckat arrangemang.

Text: Brita Sandin

Bild: Marianne Lundblad

Nordiska Afasidagen firades med temat Anhöriga i centrum 2015-10-08

Årets tema var ”Anhörigas behov av stöd”. Dagen firades i Kommunens Fullmäktigesal med en rad olika föreläsningar om anhörigas situation.
En utsedd programgrupp hade satt ihop ett innehållsrikt program som bjöd på aktuell information.
Det bjöds också på ett bokbord i anslutning till Fullmäktigesalen.

Här kommer Bertil Forslund med det som skall presenteras. Det plockades snabbt upp. Afasiförbundet har under året gett ut en del alldeles nya material om afasi, träning, anhörigfrågan m.m.

Moderator för dagen var kommunens Tillgänglighetsstrateg Erika Nordin. På bilden tillsammans med Afasiföreningens ordförande Bertil Forslund som inledde dagen med ett välkomsttal och presenterade Erika.
Vad gör en Tillgänglighetsstrateg. Det funderade vi alla på men Erika förklarade.
Hon ansvarade för kommunikationen mellan Handikappföreningarnas verksamhet, anhörigas och berörda nämnder inom kommunens. Det kan t.ex. gälla frågor runt den fysiska miljön, kunskapsspridning, olika utbildningar, vara rådgivare och fungera i Anhörige-portalen.

Maj-Britt Berglund Nyström f.d. arbetsterapeut och i dag handledare på föreningens ”Prova På Rum, Mötesplats Afasi”, för att förbättra språket med datorns hjälp. Det är en verksamhet som i år bedrivs på fredagar och är individuell träning.

Hon presenterade afasirörelsen i Sverige helt kort samt Afasiföreningens verksamhet.

Maj-Britt påpekade även vikten av information och utbildning till anhöriga om hur man kommunicerar när ord saknas.

Mötesplats står för möjligheten att i föreningens verksamhet hitta nya kontaktytor och att som anhörig kunna dela sina erfarenheter samt ställa frågor.

De senaste fyra åren har vi varje Nordisk Afasidag utsett årets Afasivän.

I år utsågs Kerstin Salomonsson. Hon har varit medlem alltsedan starten 1985-06-06 när Afasiföreningen bildades och kom några år senare in som sekreterare. En syssla hon bytte till ordförande i mitten på nittiotalet och var i 12 år. Hela tiden har hon dessutom varit anhörigvårdare.
Kerstins insatser för afasiverksamheten bygger på egna erfarenheter som på så sätt varit grunden för hennes strävan efter att förnya och förbättra möjligheterna till ett nytt fungerande liv efter en afasi.

Ett diplom med en motivering samt blommor delades ut av ordförande Bertil Forslund och kassör Maj-Britt Berglund Nyström.

Nästa föreläsare som presenterades av Erika Nordin, moderator, var Maria Häggström.

Maria har på nära håll upplevt afasi. Det var när hennes far drabbades och följt sin mammas omsorg och bekymmer runt att helt plötsligt bli anhörigvårdare. För många leder det till trötthet och en känsla av otillräcklighet.
Maria hade inspirerats att forska lite om Hjärntrötthet. Det resulterade i ett fint sammansatt PowerPoint-program som hon visade. Hon  berättade själv till bilderna om varför och hur hjärntrötthet uppstår. Olika former av trötthet både för stroke/afasidrabbade och anhöriga klargjordes samt hur de kan rehabiliteras. Hennes lugna, sakliga sätt att presentera materialet fångade allas intresse och fick många att tänka till.
Efter Marias presentation blev det paus och Hjärntrötthet var samtalsämnet givetvis.

Efter paus berättade läkare Britta Isaksson Nilsson lite från sitt arbete vid Stroke rehabiliteringsavdelningen vid Örnsköldsviks sjukhus.

Hennes ämne var ”Vad händer vid en stroke och vilka följder får det för den som drabbas och anhöriga?”

Det var ett lättsamt och väl genomtänk upplägg som hon skickligt förklarade.

I Örnsköldsvik är det ca 300 personer per år som drabbas av stroke. Av dem får ca en tredjedel afasiskador av olika slag.

En stroke uppstår av olika anledningar. En av dem är blödning i hjärnan som står för 15%. Övriga är blodproppar som kan uppstå av olika anledningar.

Hon påpekade att det är viktigt att den anhörige blir väl informerad om vad som orsakat skadan och skadans omfattning samt hur skadorna i framtiden kan påverka personen som drabbats.

Hon lyfte också upp vikten av att kunna acceptera förlusten av språket, känsel m.m. och i stället inrikta sig på vad det är som finns kvar som fungerar och göra bästa möjliga av det. Hitta olika lösningar på att uttrycka sin vilja, göra sig förstådd. Att försöka leva efter mantrat: ”Tålamod, Träning, Anpassning”.

Dagens sista föreläsare var logopederna Hanna Bylund t.h. och Johanna Norefalk t.v. 

Rubriken var: ”Kommunikation är så mycket mer än bara ord”.

Ett ämne som vände sig både till de drabbade av afasiskador likväl som anhöriga.



Kroppsspråket, gesterna ja att på alla möjliga sätt försöka hitta lösningar på hur ett samtal skall kunna genomföras är till stor del en inställningsfråga även hos den anhörige. Ordet ”Språk” står ju inte bara för det talade ordet. Språk är att förstå, läsa, höra och tala. Den anhörige behöver likväl som vårdare av andra slag kunna samtalsteknik för att kommunikation skall bli möjlig.

Moderator Erika Nordin sammanfattade dagen och höll i en frågestund innan det var dags att avsluta.

Alla talare avtackades med blommor och Bertil Forslund tackade Erika Nordin för hennes insats.

Under vecka 42, Afasiveckan, har vid två tillfällen broschyrer utdelas vid torget och på gågatan. Ovan är det paret Ally och Lars-Erik Dahllöf som delar ut.
Vi har skickat in insändare till vår dagstidning. De har däremot inte fått plats ännu för att publiceras.
Däremot har ett fint, stort reportage om hur en anhörig uppfattar kommunens Hemsjukvårds insatser publicerats.

Text: Brita Sandin
Bild: Marianne Lundblad

Styrelsesammanträde den 16 sept 2015 hos Studieförbundet Vuxenskolan

Ett sammandrag:
Höstterminens septembersammanträde präglades av planering för kommande informationsträffar.
Styrelsen har tidigare blivit inbjudna att delta i "Seniordagen" den 1:a oktober av kommunens konsulenter för Anhörig- och Äldrevård.
Vi kommer bl.a. att bidraga med ett bokbord där Afasiförbundets nya broschyrer kommer att både delas ut och säljas tillsammans med Örnsköldsviks Afasiföreningens egna material.
Sammanträdet öppnades med lätt lunchfika.

Det andra stora ärendet var finplanering av Nordiska Afasidagen. Vi har fått möjlighet att använda kommunens fullmäktigesal även denna gång. Temat som dagen skall handla om är detsamma som Afasiförbundets, ”Ökat stöd till anhöriga”.

I styrelsen fanns det gott om idéer. Vår ordförande Bertil Forslund samt vår handledare för mötesplats Afasi, Maj-Britt Berglund Nyström, hade förberett en del talare. Kvar var att sammanfoga allt till ett program där även våra egna insatser skulle med likväl som pausar och bokbord.

Samma dag, den 8 oktober, men även lördag innan kommer styrelsemedlemmar att dela ut material på stadens gågata men även i stans ytterkanter.

Hur information, annonser och artiklar skall genomföras bestämdes också.

I övrigt var alla de återkommande ärendena med.

Planering av lokal för julavslutning var uppe. En styrelsemedlem fick ansvar att se till att lokal för julbord bokas.

Försäljning av Bingolottos Sverigelotter och julkalendrar fanns också på dagordningen.

Mot Landstinget i Västernorrland behöver årligen en insats göras tillsammans med länets lokalföreningar för att få landstingstöd till Mötesplats Afasiverksamheten. Den frågan kändes mycket oroande eftersom landstingets ekonomi är negativ. Ett beslut fattades som uppmanade Länsafasiföreningen att ta tag i frågan om anslag för 2016-17 redan nu. Dessutom att få en kontinuitet i hur anslaget beviljas och betalas ut. Detta för att kunna ha lite framförhållning när det gäller maskinpark, material och handledarutbildning

Efter ett intensivt styrelsesammanträde avslutade vår ordförande.

Text: Brita Sandin

Bild: Marianne Lundblad

Surströmmingsfest på Sommarhemmet Genesmon

I år var det Örnsköldsviks Afasiförenings tur att stå för värdskapet när medlemmar ur Umeå Afasiförening och våra medlemmar festade på havets läckerhet tillsammans ute på Sommarhemmet Genesmon.
Solen sken och havsviken utanför fönstren blänkte och glittrade i solskenet. Tyvärr var dock den västliga vinden alltför kraftig för att vi skulle kunna njuta av sensommardagen utomhus.

I köket basade Ulla-Britt Lovén. Marianne Lundblad tog emot gästerna och Brita Sandin skötte programmet. Ett gediget lotteri hade anordnats, det såldes och sköttes av Kerstin Salomonsson.

Vi var 52 anmälda men fick några återbud så vi slutade på 46 hungriga surströmmingsälskare.
Det finns numera surströmmingsfiléer att köpa så man slipper rensningsmomentet. Det uppskattades av de som bara kan använda ena handen när de äter.

Det blev så smidigt och enkelt att använda gående bords dukning. På bilden saknas bara surströmmingsburkarna. Traditionellt öppnas de i sista minuten så den ljuvliga doften tränger in i lokalen när locken öppnas.

Festen började med välkomsthälsning och en surströmmingsvisa som vi sjöng tillsammans ur allsångsbladen som var utlagda. 

Efter lite ordningsregler startade måltiden. Gästerna satt runt små bord för 7 personer. Det utmanade till goda samtal och mycket skratt. Aptiten var det inget fel på och inte sångglädjen heller.

 

I slutet av måltiden sjöns det flera sånger och berättades lite historier.

I paus för utdukning och en längtan efter kaffe och ”gokaka” blev det underhållning.

Kvällens underhållare var från vänster Lars Lundgren och Henrik Åberg. Deras repertoar stämde så fint in med den sinnesstämning vi var i efter maten. Ett härligt, medryckande val av musik som utan att var påträngande fick oss att fortsätta att känna oss i form trots att vi var ordentligt mätta.

Roliga historier från både gästerna och programledaren tränade skrattmusklerna.

Efter applåder till de duktiga musikerna serverades så kaffet med väl tilltagna vinbärskakor.

Festen avslutades med lotteridragning, lite mer underhållning och avskedstal. Hildur Lindqvist från Umeå tackade för umfägnaden och hälsade alla välkomna till Umeå för en repris nästa år.

Text: Brita Sandin.

Bilder: Marianne Lundblad.

Skuleskogens Nationalpark - Entré Väst

Örnsköldsviks Afasiförening hade i torsdags den sedvanliga sommarutflykten. Den brukar vara i juni men blev i år den 1:a augusti. Ett trettiotal deltagare hängde på.
Från Örnsköldsvik kom vi med Byberg & Nordins handikappbuss. Den erbjöd alla fysiskt funktionshindrade möjlighet att äntra bussen med hiss.
Här stiger Bosse av vid parkeringen med hjälp av Kjell, sin assistent, och chauffören.

Parkeringen var full med bilar så många andra hade även sökt sig ut i skogen kanske för att plocka blåbär eller hjortron. Allra mest lockade nog utsikten från bergets topp och svampen.

Efter c:a 500 meters promenad på bred trall kom vi fram till grillplatsen.

Där var grillen startklar och Johan Ubel fanns där redo att berätta för oss om projektet att göra Nationalparken mera tillgänglig. Intressant.
Johan var utrustad med en jordkratta. Vägen upp till utsiktsplatsen är till 2/3 delar grusväg. Den här sommaren har den varit svårskött. Orsaken är allt regn som åstadkommer skador i form av djupa diken i vägbanan.

Här lyssnar Sven Sjölund på Johan med fru Ulla på bänken och dotter Gunilla.

Så var det dags för grillunchen. Några styrelsemedlemmar hade åkt upp i förväg och färdigställt allt. Vi fick goda, stora nygrillade hamburgare i majsbröd som vi själva en efter en fick fylla med olika tillbehör. Allt efter smak. Till det serverades dricka eller vatten.

Den som väntar på något gott... Efter grillningen som fungerade perfekt kom en kopp kaffe med hembakad bondkaka, Gissa om det smakade.

Nu var alla redo för en promenad upp till utsiktplatsen för att njuta av utsikten. Vidsträckt såg vi mot Skagsudde liksom mot Trysunda. I förgrunden nedanför våra fötter blänkte Långtjärns vatten.

Efter promenadsträckan var 12 naturfrågor uppsatta att svara på. Promenaden var fram och tillbaka c:a 1,5 km lång.

När vi kom tillbaka var vi kaffetörstiga igen. Glädjen var stor när vi upptäckte att det serverades hembakade bullar och kakor till.

Sist av allt samlades vi till rättning av naturfrågorna.

Några av  gänget väntar  på resultatet.

 

Det blev av 30 svarande tre fullpoängare samt en med 11 rätt, en med 10 respektive 9 rätt. Övriga mest på åtta rätt eller mindre. Några enkla priser delades ut och till sist en påse godis som jumbopris att bjuda alla andra på.

Nu hade busschauffören anlänt så det var dags att starta hemresan efter avtackning av det duktiga köksgänget och en lyckad dag i skogen.

Text: Brita Sandin.
Bild: Lisbeth Forslund.



30-årsfest med Örnsköldsviks Afasiförening den 6 juni 2015

Tänk, 30 år har passerat. Mycket har hänt under åren. Föreningen har hela tiden utvecklats och växt. Nya aktiviteter har ersatt redan beprövade. Forskningsresultat och främst Sveriges Afasiförbund har informerat, utbildat och sett till att Afasirörelsen hänger med i den utveckling som idag präglar samhället.
När vi inför 30-årsfesten gjorde en genomlysning av föreningens verksamhet under de trettio åren så framstår klart att det stöd som styrelserna haft från Afasiförbundet och Studieförbundet Vuxenskolan har haft stor betydelse.
Från första början har språkträningsgrupper på olika nivåer varit nerven i föreningens arbete. Likaså att informera allmänhet, kommunanställda och även landstingsanställda om, att vår verksamhet är ett komplement till den rehabilitering som samhället erbjuder.
Vi kan idag se att den akuta Strokevården har utvecklats mycket positivt och erbjuder idag, här i Örnsköldsvik, ett mycket gott omhändertagande.
Sorgligt nog har inte eftervård, rehabilitering och anhörigvård haft samma goda utveckling.
Det är fortfarande viktigt att från föreningens sida lägga ner mycket energi på de områdena.
Afasiföreningen i Örnsköldsvik startade 6 juni 1985. Det var, då som i år, Nationaldagen. Vi firade med att inbjuda alla medlemmar till en god middag på Restaurant Il Romanos.
Det var 59 medlemmar av c:a 100 som var närvarande.
Personalen på Restaurang Il Romanos hade dukat två vackra långbord med plats för alla. De gav oss ett festligt intryck när vi anlände.

Vid ena kortändan stod två trubadurer som spelade medan vi samlades och sedan underhöll oss med låtar av Cornelis Vreeswijk.

Lars Lundgren och Allan Åberg.

De hade gjort ett trevligt musikval av sånger vi kände till och kunde gnola med i så länge orden räckte till.

Värdar var stående Lars-Erik Dahllöf och sittande Karl-Gerhard Eriksson.

Birgitta Eriksson, till höger skötte om att sälja lite Sverigelotter medan gästerna samlades. Maken Karl-Gerhard tog betalt av gästerna.

Lars-Åke Sundström anländer här men söker hustrun Barbro som finns längre fram. Bakom kommer Elenore och Per-Anders Ehlin.



Margit Svedlund anländer och hälsar glatt på Karl-Gerhard Eriksson.



Ordförande, Bertil Forslund, till vänster, stämde av med värden att allt var klart innan han öppnade festen med ett litet tal och önskade alla en trevlig afton genom att utbringa en skål för 30-åringen.
 
Några bilder av gästerna.

Till höger Kerstin och Allan Salomonsson.

Mitt emot Birgitta och Sture Holmgren

Kent-Åke Edblom med Annelie Boström

Maten serverades. Det smakade utmärkt. Vid utdukning underhöll kvällens trubadurer.

Margit Ceder, Ulla-Britt Lovén och därefter Annika Nordström lyssnar mätta och belåtna på musiken medan de väntar.



Sven och Ulla Sjölund tillsammans med Kjell, assistent till Bo Byström. Hustrun Inger saknas på bilden.

Till efterrätt var det en härlig glassbomb. Därefter tid för en liten nostalgitripp.
Brita Sandin presenterade några av kvällens gäster. Från det första föreningssammanträdet fanns närvarande förutom Brita själv, Karl-Gerhard Eriksson som var vår förste ordförande, Märta Lund, styrelseledamot och Margit Svedlund, studiecirkelledare.

Tre år efter starten kom styrelsen på idén att erbjuda fysisk träning i form av vattengymnastik i Paradisbadets Varmvattenbassäng. Det var Margit Svedlund som arbetade fram idén. Två år senare tog Mary Olsson, närvarande men ej på bild, över tillsammans med Eva Johansson, längst till höger på bilden nedan. En aktivitet som fortfarande utövas en gång/vecka, 45 veckor/ år.

Efter Eva sitter Kjell Norberg och så Margit Svedlund

Omkring 1992 påbörjades Språkträning med datorns hjälp. Vår ledare allt sedan dess är Maj-Britt Berglund Nyström. Tyvärr kunde hon inte närvara. Idag satsar vi även på språkträning med pekplatta.

I starten startade vi även en bildcirkel som blev mycket populär. Eva Olsson, konstnär, stod som ledare. Av alla deltagarnas övningsuppgifter utsåg gruppen tillsammans 10 olika motiv som styrelsen vid ett föreningsmöte ordnade en omröstning bland. De sex bästa trycktes upp som vykort och såldes. En bra inkomst till föreningen som ännu inte börjat få i gång en stabil ekonomi. Vykorten såldes av olika personer med Afasi i första hand utefter Storgatan.

Resor, föreläsningar och samverkan med andra handikappföreningar har vi också, regelbundet, samlats runt genom åren.

Efter tre timmar avslutades festen med olika tacktal, applåder och lyckönskningar. Det var med feststämning i kroppen vi lämnade restaurangen trots regnet som duggade på utanför.

Text: Brita Sandin

Bild: Marianne Lundblad