7 september 2014

Surströmmingsfest i Brännland

Sista lördagen i augusti var vi ett drygt 20-tal medlemmar som åkte till Umeå för att tillsammans med Umeå Afasiförening festa på surströmming i Brännlands Värdshus. En fantastiskt fin lokal som ligger några mil väster om Umeå vid Vindelälvens strand.
Bussen, med hiss för funktionsstörda personer, tillhör Byberg & Nordins nya busspark.
Vädret var varmt med svag vind. Solen valde dock att hålla sig gömd till långt in på förmiddagen.
På vägen upp stannade vi vid Rödvikens Camping för en kaffetår med dopp samt möjlighet till en bensträckare.
Brännlands Värdshus är utbyggd i flera omgångar. Det innehåller både en modern krog/matservering i ena änden av huset och tre mindre matsalar, alla med sittplatser för mindre sällskap. Varje matsal är smakfullt möblerade i tidsenliga möbler för tiden då de byggdes. Vi satt i en timmerlada i anslutning till Värdshusbyggnaden.
Totalt var vi 43 personer med Umeå Afasiförenings medlemmar som åt och sjöng och drack. En härlig fest med god mat och härlig underhållning.
I Västerbotten utser de varje år ”Årets västerbottning”.
I år hette han Roland Widmark. I sällskap hade han med sig en mycket duktig sångerska, Christina Kajberg som både sjöng med oss och för oss.
Roland berättade att han startat som dansbandsmusiker, men övergått till musiklärare. Han hade även en kantorexamen samt var rolig och enkel när han pratade lite mellan låtarna.
Alla stora fester avrundas naturligtvis med ett stort lotteri. Så även denna gång. Vinstbordet innehöll 54 vinster medan vi var endast 53 personer i lokalen.
Efter avslutad fest fanns det möjlighet för de som ville se sig runt innan vi skulle ställa kosan hemåt.
På tomten stod tre soldattorp från gångna tider. Så små och så enkla. Hur var det möjligt för en barnfamilj att tränga ihop sig där? Inredningen i de olika stugorna varierade med den tidsålder de tillhörde.
Så återstod bara att tacka för oss och dela ut farvälkramar till alla vi lärt känna genom åren innan bussen tog oss tillbaka till Örnsköldsvik igen.

Text: Brita Sandin