18 december 2015

Måndagsgruppernas Julavslutning

Inte mindre än 15 gånger/termin träffas vi i de språktränings-studiecirklar som vi bedriver i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan.
I måndags, den 14 december, var det avslutning. Den var gemensam. Vi började i vanlig ordning med upprop och information. Därefter presenterade Barbro Bonnedahl vår ledare, tankeläsaren Ulla  Sjölund. Det visade sig strax att Ulla var en hejare på tankeöverföring.
Vi var 23 personer som satt i ringen. Barbro bad oss koncentrera oss på ett föremål. Tanken var att Ulla skulle känna vad det var som vi alla tänkte på samtidigt. Märkligt nog gjorde hon det. Inte mindre än 4 ggr. prövade vi henne och alla gångerna kände hon rätt.


Efter applåder behövde vi alla slappna av så då passade det bra med att sjunga och leka lite jullekar.



Vi äro musikanter och räven raskar över isen går jättebra att leka även om man sitter stilla. Brita Sandin är lekledare.
Sist kom en gissningslek. Vad finns i ett 15-tal julklappar. Brita läste rimmen på paketen och deltagarna gissade. Godis att suga på var belöningen för de som svarade rätt.
Dags för risgrynsgröt och tunnbrödssmörgåsar med härliga skinkskivor. Det smakade härligt.
Vad är en julavslutning utan tankemöda? Ledaren Louise Peterson hade förberett en frågetävling som delades ut som alla fick svara på så gott de kunde. Det gick bra. Många hade full pott. Ja, visst, prisutdelning var det också.
Efter den ansträngningen blev det lite allsång på enkla julsånger med vår musiker Lennart Jonsson på dragspel.
Kaffe och gokaka serverades och vårt ständigt återkommande lotteri drogs. Det var 5 vinnare på Sverigelotter som skall skrapas. Den här dagen var det ingen som hade turen med sig.


Vi tackade Ulla, som står ansvarig för förtäring på träffarna, med en stor applåd och flyttade oss till ringen igen. Lennart spelade och vi andra sjöng.


Just då var det någon som knackade på. Alla gissade på tomten men det var fel. In kom en man som såg ut att vara lite jäktad. Han hade ÖA i handen och läste än här och än där. Varje gång han stötte på något som han blev fundersam över så prövade han sina funderingar högt och vrängde till det så vi lyssnare fick släppa loss och riktigt använda våra skrattmuskler.


Christer Gelfgren var hans namn. Han avtackades och lämnade oss exakt i rätt tid för Färdtjänstbilarna började dyka upp. Vi sjöng vår avslutningsvisa och önskade varandra en välsignad God Julhelg och Gott Nytt År.

Text: Brita Sandin     
Bild: Marianne Lundblad





17 december 2015

Julfest på Restaurang Sundhem


I år hade styrelsen beslutat att förlägga Julfesten till Örnsköldsviks första Seniorboende, Sundhem, och den fina Restaurangen i bottenvåningen.
Entrén och matsalen är lätta att komma in i för funktionshindrade och ljusa och trivsamma.



Gästerna anländer.

Så många vi var som längtade efter att smaka på julbordets läckerheter tillsammans och värma upp inför den stundande högtiden. Hela 50 st. Vi fyllde med råge Restaurang Sundhems matsal.



Vår ordförande, Bertil Forslund, hälsade välkommen. 
I år hade han bytt ut tomtemössan till en härlig röd hatt.

Festen började redan i hallen där vi serverades glögg och pepparkaka av Lisbeth Forslund.
Därefter började vi plocka för oss av sill- och laxbordet, skinkan och syltan samt varmrätterna.

Sorlet steg och alla fyllde på sina tallrikar och lät sig väl smaka.


Det hade knappt blivit tomt på tallrikarna när ett strålande Luciatåg steg in i salen. Det var Lions och ÖA:s välsjungande Lucia. 
Till efterrätten och kaffet såldes lotter till ett julklappslotteri. För att förhöja den redan goda stämningen sjöng vi flera julsånger till dragspelsmusik av Lennart Jonsson på dragspel. På borden fanns ark med julnötter som alla kunde lösa om de så önskade.

Bertil hade dagen till ära en t-shirt på sig med Afasiförbundets nya logga i tryck. Han berättade om logotypen. Den är skapad av en kvinna med afasi och uttrycker oredan som blir i hjärnan efter en språkskada. Han visade även att trycket finns på en tygkasse för den som inte vill använda t-shirt. 

Till alla frivilliga insatser för våra språkrehabiliteringsgrupper samt för vattengympan utdelades presentkort för insatserna som tack. Därefter vidtog lotteridragning på alla vackert inslagna julklappspaket.

Till sist sjöng vi den sedvanliga sången Stilla Natt som avslutning och önskade varandra en GOD JUL innan det var dags att skiljas åt för det här året. Alla hälsades välkomna tillbaka till aktiviteterna nästa år.

8 december 2015

Hattparad avslutade en studiecirkel i språkträning


Vid mikrofonen står cirkelledaren Barbro Bonnedahl och hälsar oss alla från de övriga tre studiecirklarna välkomna.

Hennes deltagare har under höstterminen arbetat med temat: ”Så minns vi 1900-talet”.
Gruppen har delat minnen och upplevelser runt t.ex. modets växlingar, yrken som förändrats, boendemiljöer samt kulturförändringar.
Den här dagen visade gruppen oss hur hattmodet förändrats fram till i dag. En kulturskatt kan vi nog också kalla deras framförande. Hattar från deras mammor, mormödrar och äldre släktingars uppväxttid fram till slutet av 1900-talet.


Deras framförande berörde. Att vara rullstolsburen eller använda annat hjälpmedel är inget hinder för att visa upp hattar med tillbehör på ett ledigt och glatt sätt.
Barbro som ledare berättar där det behövs om hattarnas typ och tidsålder, material, och modetillhörighet.
Mannekängen Vilma i rullstolen har just svarat på frågor från Barbro medan Maj med rollatorn själv kan berätta.



Publiken satt med sina kameror färdiga att föreviga intrycken.



Musik hör ju också till en uppvisning. Lennart Jonsson ansvarar för den uppgiften.



Här kommer Eva som assisterar sin mor Mary i rullstol. 
Båda med hattar från 1900-talets mitt.


Det var ingen liten mängd hattar mannekängerna hade att välja ifrån.


Här visar Irene, tillsammans med sin assistent Stina, sommarhattar.
Något de gillade båda två. Dessutom passade de mycket bra i sina fynd.
.


Sist poserade Barbro i några av sin egna hattar.
Det var ett fantastiskt resultat av höstens träffar. 
Stora applåder och berömmande ord haglade över gruppens deltagare.


Text: Brita Sandin
Bild: Marianne Lundblad