Två olika sorter av getter blev lite av ett tema för Örnsköldsviks Afasiförenings sockenresa den 14 juni 2014.
Under en längre period har vi varje år förlagt sommarresan till någon av Örnsköldsviks olika kommuner. I år stod Trehörningsjö socken på tur.
Det var en helt underbar sommardag. Temperaturen var perfekt och blåsvädret lätt.
Vägen upp till Trehörningsjö gick över Björna och Långviksmon. En helt underbar sommargrönska bredde ut sig med blänkande sjöar och bebyggelse blandat med partier av skog.
Dagen till ära åkte vi med en av Byberg och Nordins nya vita bussar som skall ersätta Veolias äldre vid midsommartid. Tänka sig, den hade även en handikapphiss för de av oss som hade rörelsehinder.
Första stoppet blev hos Getgården i Kallmyra som drivs av Mariana och Gunder. Strax efter Långviksmon tog vi av. Vägen var smal men chauffören skicklig. Framme vid Getgården, som ligger i en öppen bred dalgång omgiven av skog med getterna betande vid skogskanterna eftersom de älskar slyskog som föda, tog Mariana och Gunder emot oss.
Det är Angoragetter paret föder upp för ullens skull.
Här kom förmiddagskaffet fram.
När alla försett sig berättade Mariana om deras verksamhet. Därefter inbjöd hon oss till den lilla butik som hon inrättat i boningshuset.
Där fanns de mest underbara mjuka fällar att köpa för att inte glömma angorastrumporna som håller fötter varma. Det blev ett längre stopp för att alla skulle hinna handla.
Chauffören lastade åter in alla i bussen.
Färden fortsatte till Trehörningsjö där lunchen väntade på Kerstins Uddes Restaurang. På menyn stod palt med fläsk och lingonsylt samt lingondricka till dryck. Till dessert kaffe och jordgubbs- och rabarberkaka.
Utsikten från matsalsfönstren var magnifik vilket förhöjde både aptit och trivsel.
Här ute på udden fanns tidigare två dansbanor. Den äldre finns kvar men den yngre är ombyggd till en Restaurang med kurslokaler, Spa, Massage m.m.
Efter maten gick vi över till gamla dansbanan där vi spelade några partier inomhus boule.
Vi äntrad bussen och Anna-Karin Gidlund, som basar över Kerstins Uddes verksamhet, kom med som guide. I lugnt tempo åkte vi genom samhället. Anna-Karin berättade att Trehörningsjö kom till när norra stambanan byggdes. Vidare hur samhället därefter förändrats och hur samhällets innevånare på olika sätt försörjt sig.
Efter hårda påtryckningar skall orten nu äntligen få fiberanslutning vilket medför att alla små egenföretagare som finns idag lättare skall kunna sälja sina produkter genom IT tjänster. Vi passerade även några större företag. Vinförvånades över den uppfinningsrikedom som orten uppvisade.
Den vackert belägna kyrkan stannade vi också till vid innan färden avslutades i Djuptjärn.
Här togs vi emot av Getterna vid Djuptjärns Getgård.
De här getterna hålls för mjölkens skull och mjölkas var dag. Ann-Karin, vår guide, och Sören är de som driver getgården. De är välkända i kommunen, ja landet, för sina goda getoster och getmese.
Sören med nyckelharpan. Framför sitter Sven.
Här var det dags för gruppen att återvända till Örnsköldsvik.
Där väntade mötande anhöriga. Alla var vi överens om att årets sommarresa hade varit mycket trevlig och lärorik.
För tre av deltagarna väntade en överraskning.
.
Vilmas son mötte med en öppen bil. Dessutom gjorde han i solskenet en liten sväng runt stan med de tre damerna. Vilma i framsätet och Birgitta och Ing-Marie i bak. Vi andra fick hämta vår parkerade fordon.
Glad Sommar!
Text Brita Sandin Bild Marianne Lundblad
