30-årsfest med Örnsköldsviks Afasiförening den 6 juni 2015

Tänk, 30 år har passerat. Mycket har hänt under åren. Föreningen har hela tiden utvecklats och växt. Nya aktiviteter har ersatt redan beprövade. Forskningsresultat och främst Sveriges Afasiförbund har informerat, utbildat och sett till att Afasirörelsen hänger med i den utveckling som idag präglar samhället.
När vi inför 30-årsfesten gjorde en genomlysning av föreningens verksamhet under de trettio åren så framstår klart att det stöd som styrelserna haft från Afasiförbundet och Studieförbundet Vuxenskolan har haft stor betydelse.
Från första början har språkträningsgrupper på olika nivåer varit nerven i föreningens arbete. Likaså att informera allmänhet, kommunanställda och även landstingsanställda om, att vår verksamhet är ett komplement till den rehabilitering som samhället erbjuder.
Vi kan idag se att den akuta Strokevården har utvecklats mycket positivt och erbjuder idag, här i Örnsköldsvik, ett mycket gott omhändertagande.
Sorgligt nog har inte eftervård, rehabilitering och anhörigvård haft samma goda utveckling.
Det är fortfarande viktigt att från föreningens sida lägga ner mycket energi på de områdena.
Afasiföreningen i Örnsköldsvik startade 6 juni 1985. Det var, då som i år, Nationaldagen. Vi firade med att inbjuda alla medlemmar till en god middag på Restaurant Il Romanos.
Det var 59 medlemmar av c:a 100 som var närvarande.
Personalen på Restaurang Il Romanos hade dukat två vackra långbord med plats för alla. De gav oss ett festligt intryck när vi anlände.

Vid ena kortändan stod två trubadurer som spelade medan vi samlades och sedan underhöll oss med låtar av Cornelis Vreeswijk.

Lars Lundgren och Allan Åberg.

De hade gjort ett trevligt musikval av sånger vi kände till och kunde gnola med i så länge orden räckte till.

Värdar var stående Lars-Erik Dahllöf och sittande Karl-Gerhard Eriksson.

Birgitta Eriksson, till höger skötte om att sälja lite Sverigelotter medan gästerna samlades. Maken Karl-Gerhard tog betalt av gästerna.

Lars-Åke Sundström anländer här men söker hustrun Barbro som finns längre fram. Bakom kommer Elenore och Per-Anders Ehlin.



Margit Svedlund anländer och hälsar glatt på Karl-Gerhard Eriksson.



Ordförande, Bertil Forslund, till vänster, stämde av med värden att allt var klart innan han öppnade festen med ett litet tal och önskade alla en trevlig afton genom att utbringa en skål för 30-åringen.
 
Några bilder av gästerna.

Till höger Kerstin och Allan Salomonsson.

Mitt emot Birgitta och Sture Holmgren

Kent-Åke Edblom med Annelie Boström

Maten serverades. Det smakade utmärkt. Vid utdukning underhöll kvällens trubadurer.

Margit Ceder, Ulla-Britt Lovén och därefter Annika Nordström lyssnar mätta och belåtna på musiken medan de väntar.



Sven och Ulla Sjölund tillsammans med Kjell, assistent till Bo Byström. Hustrun Inger saknas på bilden.

Till efterrätt var det en härlig glassbomb. Därefter tid för en liten nostalgitripp.
Brita Sandin presenterade några av kvällens gäster. Från det första föreningssammanträdet fanns närvarande förutom Brita själv, Karl-Gerhard Eriksson som var vår förste ordförande, Märta Lund, styrelseledamot och Margit Svedlund, studiecirkelledare.

Tre år efter starten kom styrelsen på idén att erbjuda fysisk träning i form av vattengymnastik i Paradisbadets Varmvattenbassäng. Det var Margit Svedlund som arbetade fram idén. Två år senare tog Mary Olsson, närvarande men ej på bild, över tillsammans med Eva Johansson, längst till höger på bilden nedan. En aktivitet som fortfarande utövas en gång/vecka, 45 veckor/ år.

Efter Eva sitter Kjell Norberg och så Margit Svedlund

Omkring 1992 påbörjades Språkträning med datorns hjälp. Vår ledare allt sedan dess är Maj-Britt Berglund Nyström. Tyvärr kunde hon inte närvara. Idag satsar vi även på språkträning med pekplatta.

I starten startade vi även en bildcirkel som blev mycket populär. Eva Olsson, konstnär, stod som ledare. Av alla deltagarnas övningsuppgifter utsåg gruppen tillsammans 10 olika motiv som styrelsen vid ett föreningsmöte ordnade en omröstning bland. De sex bästa trycktes upp som vykort och såldes. En bra inkomst till föreningen som ännu inte börjat få i gång en stabil ekonomi. Vykorten såldes av olika personer med Afasi i första hand utefter Storgatan.

Resor, föreläsningar och samverkan med andra handikappföreningar har vi också, regelbundet, samlats runt genom åren.

Efter tre timmar avslutades festen med olika tacktal, applåder och lyckönskningar. Det var med feststämning i kroppen vi lämnade restaurangen trots regnet som duggade på utanför.

Text: Brita Sandin

Bild: Marianne Lundblad