10 september 2013

Örnsköldsviks och Umeå Afasiföreningar firar 20 års jubilum med att äta surströmming varannat år hos varandra

Bilden visar ett av de fyra långborden inne i Restaurangen.
 Längst fram t.h. sitter vår ordförande, Bertil Forslund i  glatt samspråk med Stig Åström
 
 
En solig sommardag, den 7 september-13, samlades 27 personer från vardera föreningen vid Fiskevistets Restaurang i Skeppsmaln eller Skeppsmalen.
Det blev ett glatt återseende många Afasivänner emellan. Några av oss hade varit med ända sedan starten för 20 år sedan.
Vår tradition att avnjuta delikatessen Surströmming har skapat kreativitet. Varje år vill vi hitta det bästa stället och den perfekta underhållningen för att imponeras av varandra.
I år var Örnsköldsviks Afasiförening värdar.
Var kan man väl bättre samlas om inte där surströmmingen  har sin vagga enligt en gammal skröna eller där Röda Ulvens Salteri i Skags Hamn är granne.
 
 
Gästerna möttes  av musik från fiol och munspel. "Sidensjöpajka" kallade sig paret Torsten Hellström och Kjell Kjellsson. De varierade hela tiden sitt musicerande. Torsten visade sig kunna hantera förutom fiol både gitarr och dragspel.
Bertil Forslund hälsade välkommen.
Innan maten serverades gjorde Kerstin Salomonsson och Brita Sandin en återblick över de 20 åren som traditionen spände över. Även Hildur Lindqvist från Umeå Afasiförening kom med sina minnesbilder. Det kändes roligt att de församlade, på Hildurs fråga om vi skulle fortsätta traditionen, svarade ja det vill vi.
Torsten axlade över till dragspel och så sjöng vi en välkomstvisa till surströmmingen medan personalen satte fram maten på borden.
 
 
Marianne Norberg och Siri Häggström skrattar gott åt en historia.
 
Mätta och belåtna lyssnade vi sedan på "Sidensjöpajka" som underhöll med sång, musik och trevliga historier.
Så blev det dags för kaffetåren och till den fick vi en härligt stor kaka. Precis vad magen längtade efter tyckte de flesta. Då drogs också ett litet lustigt lotteri.
Alla hade på sina glas en liten rulle med fint snöre. Den innehöll en roliga historia samt ett lottnummer. Vinsterna var fem 70% chokladkakor. Därefter kunde historierna vandra rund varje bord och locka fram skratt.
Här hölls också tacktal från gästerna av Hildur Lindqvist.
 

Här sitter, längst fram Sari-Ann t.v. och Vilma Holmström t.h. och lyssnar
tillsammans med gäster från Umeå.
 
Brita Sandin läser just då sagan/skrönan av Olle Norell om hur surströmmingen såg dagens ljus. Det var vidskepelse och varsamt handlande med de råvaror man kom över som till slut åstadkom den väljästa, läckra surströmmingen.
Kjell Kjellsson återkom med några av sina historier och sång till Torsten  Hellströms ackompanjemang på gitarr.  

Vad är en fest utan lotteri ? Bland vinsterna fanns nybakat tunnbröd och många burkar hembakta Bondkakor samt mycket annat "Bra att ha" saker som t.ex. stickade tofflor.
 
 
Lotterna kom fram och alla var koncentrerade på sina ev. vinstnummer.
Innan vi skildes åt reste vi oss, bildade ringar runt varje bord genom att ta varandras händer och sjöng Carl Antons ;Nu går sista visan. Så återstod endast att säga:" På återseende näst år." 
Text Brita Sandin
Bilder Hildur Lindqvist